Men som sagt..

Men som sagt, när inte jag kunde springa St Olavsloppet i år. Fick det bli Märta som sprang St Olavsloppets löphöjdpunkt: Mini Olav. Efter en gedigen uppvärmning, mest fascinerad av musikerna på scenen, gavs sig Lotta och Märta iväg på den 400m långa sträckan runt Stortorget.
Det är helt underbart att se så många barn och vuxna springa!
I mål var det en fantastiskt nöjd tjej som stolt visar upp sin medalj och samtidigt fäller kommentaren " Det här är faktiskt min nummerlapp, Tompa"
Jag kan med säkerhet säga att det inte är den sista nummerlappen vi får se på Märta:)
En stor eloge till St Olav som bjöd barnen på deltagande, medalj, t-shirt och inte minst nummerlapp:)

Klart för start!

Målgång och spurt!

Stolt:)

Brunflo IF gjorde en riktig kämpainsats! Flera av deltagarna bl.a. Patrik Tallbom och Tommy Grip sprang dubbla sträckor, alla fyra dagarna! Resultat: Brunflo IF
Nästa år finns jag med på startlinjen....
Ma råkes

Efter en heldag med "peppning" samt hoppande på kryckor, blir man både trött och törstig!

Väntar på löparna!

Nu kan löparna komma...kom igen Brunflo IF:)

St Olavsloppet

Har nu under två dagar följt St Olavsloppet och Brunflo If. När man inte kan vara på plats och springa får man försöka "peppa" hemifrån. Jag kan säga att det har gått åt mycket kaffe framför datorn. Även mobilen har gått varm iform av uppmuntrande sms till löparna i Norge.
Framför allt har det varit roligt att följa Patrik Tallbom. Han har utvecklats i sin löpning och sprungit fantastiska sträckor i Norge.

Tallbom i 3.33 fart på sträckan (bild från St Olavsloppets hemsida)

Annars när inte datorn är påslagen blir det övningar för tårna och foten. Lotta och jag gjorde även ett besök på gymmet i Pilis igår. Att bara träna överkropp hör inte till vanligheten, inget ont som inte har något gott med sig. Nästa år, starkare än någonsin,  finns även jag med på startlinjen av St Olavsloppet.

20 kg.....!

Ser något skitnödig ut;)

Jag och min fot

Efter mitt besök igår på Metropolen kunde sjukgymnasten konstatera att det fortfarande var att beteckna som akut. Det är en lång sträcka kvar innan man kan springa igen:( 

Men jag är redan pågång med följande träning:

1. skriva alfabetet med högertån i luften

2. flytta foten försiktigt fram och tillbaka på ett hushållspapper

3. flytta foten sidledes försiktigt på ett hushållspapper

4. dränera foten mot lymfan med hjälp av händerna

5. knipa med tårna och fånga in hushållspapperet

Har precis gjort dagens första pass så nu blir det nostalgifilm och kaffe med foten i högläge.

Kittel Epic from

Thomas Lindh on Vimeo.

Midsommar 2014

Man kan beskriva den gångna midsommarhelgen på följande vis.

- Härliga vänner/släkt

- Kallt som tusan

- Aldrig mer fotboll

Startade helgen med att snickra nya ladugårdsdörrar med brorsan, hur kul som helst! Det är en fröjd att se brorsan snickra, han har lösningar på allt! Själv kände jag mig som betjänten James, i Grevinnan och betjänten, virrig och mest ivägen;)

På midsommaraftonen var det dags för den årliga fotbollsmatchen, äldre mot yngre. Mitt lag, de äldre, började bra och hade vid halvtid bara ett underläge på två mål. Halvvägs in i andra halvlek är det fortfarande två måls skillnad. När det återstår fem minuter av matchen händer det som inte får hända. Jag hoppar och landar snett med min högerfot. Sätter högerfoten på en medspelare och känner direkt att något gått sönder. Det gör djävulskt ont! 

Exemplariskt lindad är det färd till akuten. I Brunflo möter ambulans och jag kommer direkt in på akuten och röntgen. Det konstateras att ett av mina ledband i foten är av. 

Kände mig ledsen under eftermiddagen och kvällen. Men ska nu försöka vända detta och komma tillbaka med löpningen nästa säsong, starkare än någonsin;) Nu gäller det att hitta andra träningsformer:) 

Blir långa härliga promenader med Lotta när väl leden läkt:))

ps........matchen vanns av de yngre med 6-5 (efter 5 min tilläggstid pga skada)

Ma råkes 

Guld och gröna skogar med lite morfin i kroppen;)

9 grader Celsius....

och några få dagar kvar till midsommar!
Målet med kvällens träning var att genomföra ett härdande banpass på 6*1000m. Allt för att få upp tempot inför St Olavsloppet.
Vid Hofvallen möts jag av en iskall hård nordvästanvind. Börjar fundera på att åka hem och titta på fotbolls VM (Tyskland-Portugal) istället. Men då kommer Andreas "Hubbe" Lund fram till mig, som är där och tränar några längdhoppare, och säger att vinden och kylan bara härdar.
Tar tjuren vid hornen och börjar passet efter en 3,5 km uppvärmning. Första tusingen ganska lätt på 3.31 men redan på andra, 3.32, började jag känna av den stenhårda vinden. Tog ett djupt andetag och tänkte på mantrat "det som inte dödar, härdar och gör dig starkare! Tredje tusingen på 3.32 och in på Hofvallen kommer genomtrevliga Perra Hellström. Uppmuntrande rop från Perra gör att kilometer fyra och fem går på 3.31 resp 3.27. Sista tusingen, 3.28, går på ren vilja. Samtidigt är det skönt att höra " lätta fina steg" från Perra!......... Han som har Norrlands överlägset bästa löpsteg:)

Ma råkes

Perra i shorts och mössa!
 Själv hade jag långbyxor, dubbla jackor och vinterhandskar:)

Lerigt och blött

Terränglöpning beskrivs, enligt Wikipedia, som en sorts löpning där man springer på stigar, vägar, gräs och annan jämn mark. Så var inte fallet igår när vi sprang Kommunlöpet i Brunflo.
Det har under flera veckor varit skogsmaskiner i löparspåren och rensat efter stormen Ivar. Spåren efter dessa maskiner är ingen lek att springa i och lägg därtill kraftiga skyfall så får man gårdagens förutsättningar.
Ivar gjorde en stark löpardebut och sprang i klassen H 0-8. Han sprang hela sträckan på 800m, rakt igenom all lera och vattenpölar. Mycket nöjd och glad i mål kunde han konstatera att han var före Lotta:)
Kvällens glädjetjut stod Ella för när hon sprang ner i den första stora lerpölen. 
Jag blir blööööt! skrek hon och fortsatte springa och skratta om vartannat.
Jesper avverkade tre varv på den 2,7km långa lerstigen och själv sprang jag två varv. 
Härliga Kommunlöpning// Ma råkes

Strandleden

Efter jobbet idag blev det ett pass vid Strandleden. Stark härlig medvind ut och lika jobbig motvind tillbaka hem till Lyan. Sprang ändå sista halvan, in i motvinden, tjugo sekunder snabbare:).
Snittade de 10.2km i 4.12 fart. Benen blir bättre dag för dag....skönt!

Härliga Strandleden med Frösön i bakgrunden

Inte alla som fixar en selfie i 4.05 fart;))

Onda ben och sommarpyssel!

Har haft rejält ont i benen, låren, sedan i måndags. Medicinen har varit lugn långsam löpning och inflammationshämmande.
Vi har sommarfixat uteplatsen och satt ihop den stooora Paellapannan. Stekte marinerad älgskav med potatis och grönsaker till släkten. Stekpannan var rena drömmen, snabbt och enkelt:)
Även bryggorna har kommit på plats.
På onsdag stundar nästa Kommunlöpning. Platsen är Brunflo, min hemmabana, så jag ska nog hitta rätt denna gång!?!?;)

Webern på plats!

Mums!

Fel fel fel fel fel fel!

Undrar om Brasse kommenterar mitt val av bana idag: https://www.youtube.com/watch?v=23U1YlpGjZQ?????

Tog det vanliga spårvalet, de senaste två årens, och kunde med förvåning konstatera vid målgång att övriga hade sprungit 4,6 km. Toker sprang 5.2 km!
Direkt vill jag gratulera dom som var före mig....och tro mig jag är inte bitter..;)

 Annars en mycket trevlig kväll ordnat av Tord Lundin
Ma råkes

Full koncentration vid start

Glädje att få springa tillsammans:)

Betongben

Tränade idag med Trångsviken och demontränaren Andreas "Hubbe" Lund. Kände mig tokladdad och peppad över att få träffa andra duktiga löpare. Började kvällen med mycket hoppövningar och redan då började mina misstankar. Det blev bara värre och värre för varje övning. Så när det väl var dags för 6*1100m var benen som betongpinnar. Jag klarade av 4 repetitioner, benen orkade inget mer!!
.......flåset var det dock inget fel på.
Nästa löpning blir Kommunlöpet i Marieby, om nu benen vill förstås.....
Ma råkes